Och så blev hon sju månader. Fortfarande en valp och faktiskt den mest krävande av de fem valpar som funnits i vår familj. Det beror nog på rasen, men säkerligen också på att hon är så intensiv i sättet.
Det händer att jag får hugga tag i henne och hålla fast en stund - och då slappnar hon av nästan direkt och med en djup suck av lättnad.
Hon är inte helt rumsren än, vilket irriterar mig. Vet dock att det kan ta längre tid med små hundar och även med vissa individer. Vi kämpar på. Största problemet är att hon är så himla dålig på att visa att hon behöver gå ut.
Och så tuggar hon på det mesta fortfarande. Våra händer lekbiter hon mest i, men det är både saker och inredning som har strukit med (för att inte tala om lemlästade och omsorgsfullt mördade leksaker!). Efter att ha berättat om misslyckandet med fysprayet fick vi tips om tabasco. Och jodå, även det var jättesmaskigt, tyckte Freja...
Men jag måste ju uppväga gnället med lite positiva tongångar. För vi tycker faktiskt otroligt mycket om detta lilla kraftpaket som är så lättlärd, uppmärksam, idérik, gosig och rolig. Och dessutom är hon så oerhört söt!
En kul sak som inträffade härom dagen var förresten när jag helt plötsligt såg att Freja höll på med något märkligt tillsammans med Lovis. Jag tittade lite närmare och upptäckte att Freja med full kraft stod och drog loss tovor på Lovis! Och supersnälla Lovis låg kvar helt lugnt...
Som avslutning kan jag tipsa om Fredrik Steens nya bok Sällskapshunden. Jag läser hans blogg med stort intresse och gillar hans okomplicerade syn på hundar. Boken är klart läsvärd för oss vanliga hundägare.
1 kommentar:
Nog gissade jag att du skulle tycka det....är allt lite av terrier som ofta titta fram. Små krutpaket....jag har och är fortfarande ibland hundvakt till en DSG *s*
Skicka en kommentar